Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]v

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]

Årstiderna är inom väderförhållandena årets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter. Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.

Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen ca 20-21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet ca 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen ca 21-22 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december.

En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli, augusti, hösten: september, oktober, november, och vintern: december, januari, februari. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för meteorologisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder t.ex i Sverige, Finland, m.f.

I den klimatologiska årstidsindelning, som används av bland annat SMHI, inträffar våren när dygnsmedeltemperaturen är stigande och ligger mellan 0 och 10 grader Celsius. Sommar är det då temperaturen varaktigt är över +10°C, höst när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader, och slutligen vinter då dygnsmedeltemperaturen varaktigt ligger under 0°C.

Ekvatorn [redigera]